Blogg A Nyhetsvärdering

Klockan är 19.00 en gråmulen tisdagskväll och jag sjunker ner i soffan lagom till Nyhetssändningen på TV4. Under den kommande halvtimmen får jag ta del av nyhetsinslag som berör aktuella händelser inom och utanför Sveriges gränser. Jag kan inte låta bli att fundera över den process av urval och värdering av nyheter som ligger bakom nyhetsrapporteringen. Hur beslutar man egentligen om vilka nyheter som ska få en plats i nyhetsflödet? Medierna har en stor inverkan på oss människor då de sorterar i nyhetsflödet och väljer vad som är en nyhet. Nyhetsvärdering är att utifrån olika faktor avgöra om en nyhetshändelse är värdefull nog att få utrymme i nyhetsflödet. Enligt Johansson (2004) finns det två föreställningar som är grundläggande för nyhetsvärdering. Den första föreställningen är vad medierna tror att människor vill ta del av och är ett marknadsstyrt sätt som uteslutande handlar om vad människor efterfrågar. Den andra föreställningen är normativ och handlar om vilka nyhetshändelser man anser människor bör ta del av. Enligt Hallin & Mancini (2004) ser styrsätten olika ut beroende på medier och nyhetsgenre. Det kan nämnas att medier såsom kvällstidningar har en större benägenhet att publicera nyheter som lockar läsare då de är beroende av att sälja många lösnummer. Detta i motsats till dagstidningar där prenumeranter utgör en stor del av läsarna.

En nyhetshändelse som prydde Expressens löpsedel under onsdagen den 12 februari var vår folkkära artist Alice Babs bortgång. Alice Babs avled under tisdagen, 90 år gammal efter en längre tids sjukdom/en lång tid med sjukdomen alzheimers. Under hennes sista tid fanns närmaste familjen och vännerna vid hennes sida.

Få nyhetshändelser lockar läsare så mycket som döda och skadade människor. ”Nyheter mäts i dödstal” menar Björn Häger.  Nyhetshändelsen om artistens bortgång berör många då hon har betytt mycket för människor i Sverige under en lång tid. Alice Babs har varit mycket populär, framförallt hos den äldre generationen och lämnar ett stort tomrum efter sig. Häger (2009) menar att vissa kända personer har ett högt nyhetsvärde då de faktiskt påverkar många människors liv. Han menar att förklaringen till detta är den illusion medierna skapat av de kända personerna som gör att de blir som familjemedlemmar och vänner.

En annan nyhet som pryder Expressens löp under onsdagen är att Petter Northug petas från fredagens 15 kilometer klassiskt. Efter ett krismöte natten till onsdag har nu beslutet kommit. I nuläget är det oklart om Northug kommer tävla mer under OS, allt beror på om han är i toppform.

Det har väl inte kunnat undgå någon att Vinter-OS i Sotji är i full gång. Nyhetsrapporteringarna från OS får stort massmedialt utrymme, sporter som annars aldrig uppmärksammas blir plötsligt stora nyheter. Det är något med sport, framförallt OS-sammanhang som får oss svenskar att gå samman som nation och känna gemenskap och stolthet över våra OS-hjältar. Detta förklarar antagligen varför Vinter-OS i Sotji får så mycket utrymme i nyhetsflödet i både press och television. Att denna nyhetshändelse värderas högt och hamnar på en av kvällstidningarnas löpsedlar kan förklaras av Hägers (2009) formel VINKELN som består av en rad olika faktorer. Ju fler faktorer en nyhetshändelse har ju större chans är det att det blir en stor nyhet.

Att Petter Northug har blivit petad från 15 kilometer klassiskt under Vinter-OS är av vikt för norska supportrar och skidintresserade. Det engagerar och berör många, inte bara norrmän utan sportintresserade i allmänhet. Nyheten kan klassas som icke normal då oväntad händelse under OS då den norska skidåkaren varit en av storfavoriterna och har fler medaljer än många. Trots det geografiska avståndet har nyhetshändelsen närhet då den både påverkar våra grannar i väst men också Sveriges landslags utsikter i det fortsatta vinter-OS. En mindre konflikt föreligger huruvida Northug ska eller inte ska åka mer under Vinter-OS och lämna plats för någon annan i laget. Nyhetshändelsen blir intressant då Petter Northug är en elitperson, en idrottsman på hög nivå som varit ett av de stora medaljhoppen i norska landslaget. Sporthändelsen är lättbegriplig och betraktas som nytt då beskedet kom efter krismötet under natten till onsdag.

Häger (2009) menar att ju fler människor som berörs av en nyhet, desto större nyhetsvärde. I ovan nämnda nyhetshändelser blir det tydligt att det är betydande att beröra människors känslor vid nyhetsvärdering. Bortgången av en folkkär artist och sporthändelser, framförall i OS-sammanhang tenderar att beröra många läsare och tittare. Detta är säkert förklaringen till att de två nämnda nyhetshändelserna har prytt Expressens förstasida under onsdagen. Dessa nyhetshändelser kan båda klassas som marknadsstyrd nyhetsvärdering då det är något kvällstidningen tror att svensk befolkningen vill ta del av och efterfrågar. Motiven bakom löpsedeln är ju att sälja så många lösnummer som möjligt.

Dagligen möts vi av nyhetshändelser, vissa större än andra. Nyhetsflödet förser oss med information om alltifrån dödskjutningar och naturkatastrofer till det senaste kändisskvallret. Det går att ifrågasätta huruvida den information vi får återspeglar den faktiska omvärld vi lever i för det sker ju trots allt en nyhetsvärdering hos varje redaktion. Någonstans sitter det en person som tar beslut om en nyhetshändelse är värd att publiceras i en tidning eller nyhetssändning. Det är upp till oss läsare och tittare, att med ett kritiskt öga granska de nyheter vi tar del av.

 

 

 

Källor

Hallin, D., & Mancini, P. (2004). Comparing Media Systems: Three Models of Media and Politics. New York City, NY: Cambridge University Press.

Häger, Björn. (2009). Reporter-en grundbok i journalistik. 1. Uppl. Stockholm: Nordstedts

Johansson, Bengt. (2008). Vid nyhetsdesken: En studie av nyhetsvärdering vid svenska nyhetsredaktioner. Hämtad från http://miun.diva-portal.org/smash/get/diva2:226990/FULLTEXT01.pdf